Hur framstalls glas

Hur framställs glas: Från råmaterial till färdig produkt

Hur framställs glas är frågan som besvaras i denna text. Glas har länge varit ett väsentligt material inom bygg- och designindustrin. Det erbjuder inte bara estetik och transparens utan också styrka och hållbarhet, vilket gör det till ett populärt val för moderna glasväggar. I denna artikel ska vi utforska hur glas framställs från råmaterial till färdig produkt, dess olika tillverkningsmetoder, och den miljöpåverkan som glasproduktionen kan ha. Vi kommer också att titta på hur glas kan återvinnas och återanvändas, vilket bidrar till en mer hållbar framtid.

Glas är ett av de mest mångsidiga materialen som används i dagens bygg- och inredningsprojekt. Men vad är glas egentligen gjort av, och hur tillverkas det från grunden? Denna artikel syftar till att ge en djupgående förståelse av glasets sammansättning och produktionsprocess samt att lyfta fram fördelarna med att använda glasväggar i moderna byggnader. Vi kommer även att belysa hur glasproduktionens utveckling har fokuserat på hållbarhet och minskad miljöpåverkan.

Var kommer glas ifrån?

Glas är ett amorft, icke-kristallint fast material som huvudsakligen består av kiseldioxid (SiO₂), som finns i sand. För att framställa glas smälter man sand tillsammans med andra råmaterial som soda (natriumkarbonat, Na₂CO₃) och kalksten (kalciumkarbonat, CaCO₃). Dessa komponenter kombineras för att sänka smältpunkten och förbättra glasets egenskaper.

De primära råmaterialen för glasframställning är:

  • Kiseldioxid (SiO₂): Huvudbeståndsdelen som utgör glasets basstruktur.
  • Natriumkarbonat (Na₂CO₃): Hjälper till att sänka smältpunkten för kiseldioxid.
  • Kalciumkarbonat (CaCO₃): Tillför stabilitet och förbättrar glasets kemiska hållbarhet.

Hur framställs glas

Finns det olika metoder inom framställning av glas?

Ja, det finns flera metoder för att framställa glas, beroende på vilken typ av glas och dess användningsområde. De vanligaste metoderna inkluderar floatglasprocessen, pressning och blåst glas, samt dragprocessen.

  • Floatglasprocessen: Denna metod används för att producera planglas, som ofta används i fönster och glasväggar. Smält glas hälls på en bädd av smält tenn, vilket ger en jämn och platt yta.
  • Pressning och blåst glas: Används främst för att skapa formade glasobjekt som flaskor och konstglas. Glaset formas genom att blåsa eller pressa det i formar.
  • Dragprocessen: En äldre metod där smält glas dras upp vertikalt för att bilda tunna glasark, används sällan i modern glasproduktion.

Glasframställning – Processen från början till slut

Råmaterialblandning
Först måste råmaterialen för glasproduktionen blandas i exakta proportioner för att säkerställa önskad kvalitet och egenskaper hos det färdiga glaset. Huvudingredienserna är kiseldioxid (vanligtvis i form av kvartsand), natriumkarbonat (soda) och kalciumkarbonat (kalksten). Dessa ingredienser mals till fina pulver och blandas sedan noggrant för att skapa en homogen blandning.

Smältning
Den blandade råmaterialen laddas sedan in i en ugn med mycket höga temperaturer, vanligtvis runt 1700°C. I ugnen smälts blandningen gradvis till en flytande massa. Den höga temperaturen är nödvändig för att bryta ner de kemiska bindningarna i råmaterialen och omvandla dem till en homogen och viskös glasmassa.

Fining
Efter smältningen passerar glasmassan in i en finingskammare där den får vila. Under denna process stiger eventuella gasbubblor eller orenheter till ytan och avlägsnas, vilket resulterar i en renare och mer homogen glasmassa. Finingsprocessen är avgörande för att säkerställa att det färdiga glaset inte har några synliga defekter eller inneslutningar.

Efter finingen genomgår den smälta glasmassan en formningsprocess för att skapa önskade former och produkter. Denna fas är avgörande för att skapa olika typer av glasprodukter som passar olika användningsområden. Nedan följer en djupare utforskning av de olika formningsmetoderna som används inom glasindustrin:

Floatglas
Floatglasprocessen används främst för att tillverka planglas, såsom fönsterglas, speglar och glaspaneler. Under denna process hälls den smälta glasmassan försiktigt på en bädd av smält tenn. Den flytande glasmassan sprider sig jämnt över ytan på tennbädden och bildar en platt, jämn och homogen glasplatta. Den kontrollerade flytningen av glasmassan resulterar i planglas av hög kvalitet med en jämn tjocklek och en slät yta.

Blåst glas
Hur framställning av glas  Blåst glas är en gammal och traditionell metod för att skapa konstglas och unika dekorativa föremål. Genom att använda en blåsrör blåser en skicklig hantverkare försiktigt in luft i den smälta glasmassan för att forma den till önskad form. Den blåsta glasmassan kan formas till olika mönster, figurer och geometriska former genom att justera trycket och riktningen på luftstrålen. Denna metod ger möjlighet till stor kreativitet och skapar unika och individuella konstverk som ofta används som prydnadsföremål och konstnärliga inslag i inredningen.

Pressat glas
Pressat glas är en formningsmetod som används för att skapa solida objekt med exakta former, såsom glasflaskor, burkar och industriella komponenter. Vid denna metod pressas den smälta glasmassan in i formar med hjälp av högt tryck. Formarna är precisionsskurna för att ge önskad form och storlek åt det färdiga glaset. Efter formningen kyls glaset gradvis för att avlägsna inre spänningar och förhindra sprickbildning. Pressat glas är en effektiv metod för att massproducera standardiserade glasprodukter med hög precision och kvalitet.

Kylning (Annealing)
Efter formningen kyls det formade glaset gradvis i en kontrollerad process, känd som annealing, för att avlägsna inre spänningar och förhindra sprickbildning. Kylningen sker vanligtvis i flera steg för att undvika termisk chock, där glaset successivt svalnar från höga temperaturer till rumstemperatur. Den kontrollerade kylningen är avgörande för att säkerställa hållbarheten och stabiliteten hos det färdiga glaset.

Inspektion och skärning
Efter kylning inspekteras det färdiga glaset noggrant för att säkerställa kvaliteten och eventuella defekter. Eventuellt felaktigt glas skärs bort eller kasseras. Sedan skärs det färdiga glaset till önskade dimensioner och storlekar enligt kundens specifikationer.

Packning och leverans
Slutligen packas det färdiga glaset noggrant för att skydda det under transporten till kunderna. Förpackningsmetoden varierar beroende på typ och storlek på det färdiga glaset men syftet är att minimera risken för skador under hantering och transport.

Genom denna process har frågan om hur framställs glas, besvarats. Det är alltså så råmaterialen omvandlas till det färdiga glaset, redo att användas i olika tillämpningar som exempel byggmaterial, och konstnärliga skapelser. Besök Göthes Industribeslag för att se deras breda utbud av färdiga glasväggar.

Hur framställs glas

Vilka risker finns i skapandet av glas?

Glasproduktion innebär flera potentiella risker, både för arbetare och för miljön. Några av de huvudsakliga riskerna är: höga temperaturer, inandning av damm och ångor, skärskador och kemiska risker. Glas smälts vid extremt höga temperaturer, vilket innebär en risk för brännskador och andra termiska skador för arbetarna. Vid hantering av råmaterial som kiseldioxid kan damm och ångor frigöras, vilket kan vara skadligt om de inandas. Glas som material är ett skört vilket leder till att det lätt kan spricka och skapa skarpa kanter och då utgör risk för skärskador. I produktionen använder de vissa tillsatsmaterial och kemikalier som kan vara farliga vid direktkontakt eller inandning. Läs mer om faror med hög temperatur på din arbetsplats via Arbetsmiljöverket.

Miljö och återvinning

Glasproduktion kan ha en betydande miljöpåverkan, särskilt på grund av den höga energiförbrukningen och utsläppen som genereras under smältningsprocessen. Några av de huvudsakliga miljöaspekterna inkluderar:

Energiåtgång
Glasugnar kräver stora mängder energi, vanligtvis från fossila bränslen, vilket bidrar till koldioxidutsläpp.

Utsläpp
Förbränningen av råmaterial och bränslen frigör olika gaser, inklusive koldioxid (CO₂) och svaveldioxid (SO₂), som bidrar till luftföroreningar och klimatförändringar.

Avfall
Produktionen kan generera avfallsmaterial, inklusive trasigt glas och restmaterial från formningsprocessen.

För att minska miljöpåverkan har glasindustrin infört flera åtgärder:

Energieffektivisering
Modernare och mer energieffektiva ugnar används för att minska energiförbrukningen.

Renare produktionsprocesser
Användning av renare bränslen och förbättrade filter- och reningssystem för att minska utsläpp.

Återvinning
Glas kan återvinnas obegränsat utan att förlora sina egenskaper, vilket minskar behovet av råmaterial och energiförbrukning. Hur glas framställs innefattar även gammalt krossat glas. Det är ett av de mest återvinningsbara materialen som finns. Krossat glas, även kallat skärv, kan smältas ner och återanvändas för att tillverka nytt glas. Glas som samlas in för återvinning sorteras, rengörs och krossas innan det smälts ner och formas till nya produkter. Återvunnet glas kan användas i en mängd olika tillämpningar, från flaskor och behållare till byggnadsmaterial och isolering. Återvinning av glas har flera fördelar:

  • Minskad energiförbrukning: Smältning av krossat glas kräver betydligt mindre energi jämfört med smältning av råmaterial.
  • Bevarande av råmaterial: Återvinning minskar behovet av nya råmaterial, vilket sparar naturresurser.
  • Minskade utsläpp: Genom att minska energiförbrukningen och behovet av råmaterial, minskas också de totala utsläppen från glasproduktionen.

Annons